Om mitt liv bestående av undulater, diverse gnagare, hundar, fiskar, tonårsbarn och man.
Vissa dagar är det kaos med andra ord. Speciellt när Fru Afasi och Herr Alzeimer är och hälsar på
Idag har jag och Helen varit på tur i Skåne. Himla trevligt har vi haft även om vädret kanske kunde varit bättre. Målet för vår resa var en fågelmarknad i Ängelholm som arrangerades av Kullabygdens fågelförening.
Det fanns lite undulater men de var opaliner nästan allihop och opaliner vill jag inte ha. Helen hade däremot mer tur. Hon hittade tre risfåglar i en bur. Ungfåglar var det, två av dem hade inte färgat ut men och en hade gjort det. Och två av dem var honor och eftersom hon behövde en sådan så köpte hon den som börjat färga ut. Ett riktigt fynd! 100 kr gav hon för den. När vi var på väg att gå så kom han som sålde den till henne och sa att för 150 kr så får hon dem andra två oxå. Så summan blev 250 kr för 3 risfåglar!!!
Så här ser en utfärgad risfågel ut
Efter fågelmarknaden så begav vi oss av hemåt. Men vi gjorde även ett par stopp på vägen. Första stoppet var utanför Strömsnäsbruk på gräddbollsfabriken. Först handlade vi gräddbollar och sedan satte vi oss utanför och åt upp mackorna vi haft med oss. Nästa mål var Ikea. Himmel vad rörigt! Det var evigheter sedan jag var i den butiken och det kändes som om det var helt omändrat. Och en massa griniga och väldigt stökiga ungar. Begriper inte att föräldrarna inte säger till sina ungar. Det var speciellt en unge som var otroligt stökig. Hade det varit min unge så hade jag tagit den och gått ut med den. Men de försökte inte ens säga till honom utan han bara härjade runt och lekte med lampor och allt han kom åt samtidigt som han gapade och ropade.
Men tillslut kom vi ut därifrån och åkte hem. Vi har suttit och pratat och tittat på tv och tagit det lugnt. Nu har Helen gått och lagt sig och det ska jag med göra strax.
Idag fyller vår älskade minsting 17 år! Grattis älskade, älskade Emelie!
Tänk vad tiden går! Tycker inte det är längesedan vi fick ställa stekmargarinet långt in på bänken när det skulle användas, för annars så var det spår av fingrar i det när Emelie snott till sig en klick.
Hon är så vacker vår dotter. Både på insidan och utsidan!
Idag fyller min älskade son 19!!! år. Det innebär att det är 19 år sedan vi var med om förlossningen from hell.
Men det är ju tur att det kom något positivt från den upplevelsen. Nämligen en liten Pontus. 3150 gram tung och 51 cm lång. Betydligt tyngre idag och längre! Och han är faktiskt ganska välartartad som människa oxå
Kortet till vänster är på honom när han var 11,5 år och på det till höger är relativt nytaget.
Idag har lille Yoshi fått somna in. Han blev ca 1,5 år. En så underbart söt liten angora guldhamster. Alltid nyfiken och har aldrig protesterat när man lyft upp honom och definitivt aldrig bitit någon.
För några dagar sedan upptäckte jag att han hade en liten kula, stor som en ärta ungefär, på sin högra sida. Den växte på bara ett par dagar till en mindre pingisboll. Illröd var den och lite varm. Tror inte det var en tumör utan en böld av något slag. Det hade säkert gått att behandla men jag tycker att lidandet hade blivit större för Yoshi då än om han fick somna in.
Började virka en söt liten duk för ett tag sedan. Men så köpte jag garn till en halsduk och stickade och duken fick vänta. Så för några dagar sedan började jag på med duken igen och ikväll trodde jag att den nästan var färdig. Det var bara kanten som skulle virkas runt om kvar. Trodde jag...Kollar på mönstret hur jag ska göra. Tag ner i andra dubbelstolpen på första varvet står det. WHAT!!!! Dubbelstolpen!!! Jag har ju virkat vanliga stolpar!!! Kollar snabbt igenom varven på duken och konstaterar att första tredjedelen av duken har jag virkat dubbelstolpar och sedan mitt på ett varv så har jag börjat med enkelstolpar och virkat resterande 2/3 med det.
Hör min farmor säga inne i mitt huvud "Det går så lätt att repa upp" Ja det är klart att det går lätt att repa upp det är ju värre att göra om arbetet igen. Tur det är en ganska liten duk.
Jag är av den bestämda uppfattningen att man ska visa alla människor respekt. Vissa undantag finns... De som är respektlösa själva förtjänar inte min respekt.
Man kan ha olika åsikter men ändå vara respektfull i sitt bemötande av varandra.
Men sedan så finns det alltid människor som anser sig ha rätt att trampa på andra människor, att de vet bättre och att deras åsikter och kunskaper är så mycket mer värda än andras.
Detta kan få mig att gå fullständigt i taket! Jag har också lärt mig att dessa människor ofta är energitjuvar och inget som man säger når fram, för de vet alltid allting bäst.
I Svenska akademiens ordlista så står det så här; respekt - aktning, vördnad respektera - ha resepekt för; högakta; ha försyn för, ta hänsyn till Hos www.synonymer.se så står det detta om respekt respekt - aktning, vördnad, omtanke, hänsyn, högaktning; prestige, anseende, uppskattning, erkännande, förtroende; auktoritet, pondus, myndighet; fruktan, rädsla
Det finns ju alltså olika respekt. Man kan ha respekt för ett djur t ex hund el häst. Men då handlar det ju mer om att man är medveten om att hästen t ex är ett stort djur och väger mycket och inte är en leksak utan de kan vara väldigt oberäkneliga om man inte hanterar dem på rätt sätt.
Man kan visa respekt för en människa som gjort mycket gott i sitt liv och då har ordet en positiv mening. Man kan även ha respekt för en människa men detta kan vara både i positiv och negativ mening. Om man har respekt för en människa så kan det bero på att man värdesätter människans kunskaper i något ämne och då är det ju i positiv mening. Negativt blir det om man har respekt för en människa för att man är rädd för personen eller att man känner sig underlägsen.
Men till syvende och sist så kan man aldrig få positiv respekt om man inte gör sig förtjänt av den. Man kan bara "kräva" respekt av en människa som är respektlös. Men man måste göra sig förtjänt av någons respekt. Är du respektlös så kan du inte räkna med att andra ska visa dig respekt.
