onsdag 28 maj 2008

NEJ!!!

Idag har det hänt som absolut inte får hända. Kalle, vår gulpannade kakariki som bara är ca 3 månader, flög ut genom altandörren.
Jag satt vid köksbordet och drack kaffe efter det att jag varit ute med hundarna på morgonen. Då bara fladdrade det till och Kalle var ute. Jag kollade först vilken av fåglarna det var som hade flugit ut för det hann jag aldrig se för det gick så fort. Hobbe satt kvar i buren så det var Kalle som rymmt. Så jag sprang ut i trädgården och tittade efter honom. Men det är inte lätt att upptäcka en grön fågel i lövträd.
När jag kom in så kollade jag hur han kommit ut, för buren var ju stängd. Då var det en liten glipa på knappt 3 cm mellan bottenlådan och gallret så det var säkert där han smitit ut.
Jag ställde upp hans gamla bur på altanbordet och sedan försökte jag ringa Olaf. Jag var jättenervös för att han skulle bli arg för att jag låtit en av hans fåglar flyga ut. Men det var telefonsvararen som tog samtalet med en gång. Då ringde jag Stefhan samtidigt som jag sprang ner i källaren och hämtade bottengallret, ville ju inte riskera att Hobbe också flög ut, jag tänkte nämligen att jag skulle dra ut Hobbe på altanen för att locka på Kalle. Men enligt Stefhan så hade jag redan tänkt på det mesta, Kalles bur, mat i buren och Hobbe. Hundarna fick vara inne så att de inte skulle skrämma honom ifall han hittade tillbaka.

När jag väl fick tag på Olaf så blev han inte arg. Det var mer ett konstaterande att det hade hänt.

Det är givetvis jättejobbigt att tänka på Kalle och om han klarar sig. Hur han ska kunna hitta mat och framförallt vatten. Men det hade känslomässigt varit mycket jobbigare om det varit Hobbe eftersom vi inte har haft Kalle så länge och vi inte känner honom så bra än. Nu får ni inte missförstå mig, jag tycker att detta är jättejobbigt med Kalle också. Jag har gråtit till och från hela förmiddagen.

Jag var tvungen att åka in till stan för jag hade tid hos en läkare vid 13.30 och efter det hade jag tänkt gå ner på stan men jag hoppade över det eftersom jag ville hem. Dels för att vara där ifall Kalle kom och dels för att Hobbe stog kvar ute och det finns en hel del katter i kvarteren runt om kring.

Annars så har Egna lagt ett ägg till, så nu är det fyra stycken. Ship sitter i egen bur för han verkade lite hängig idag. Charlie verkar trött och "dan". Vi vet ju inte hur gammal han är. Det enda jag kan säga nu är att han är lite som Willie var sista tiden. Han sitter uppburrad och sover mycket.

Enya busar så att t o m Esso tycker att hon är jobbig. Han tittar på henne och ser ut att undra vad som tagit åt henne. Enda gångerna jag sett henna vilja leka så mycket som hon gjort de sista dagarna är när hon varit i höglöp. Och det är hon ju inte nu!

Nu ska jag gå och lägga mig.
Sov gott och ge någon ett leende imorgon.

Inga kommentarer: